slemsvampsliv -

fett med slemsvamp!

Man känner till totalt cirka 450 arter av slemsvampar och av dem finns cirka 175 i Sverige. Oftast hittar man slemsvamparna i mörka och fuktiga miljöer i skogen. Där kan de växa på murknande träd och grenar, på bark och även på mossa och nedfallna löv. Antingen ser man dem i deras rörliga stadium, det så kallade plasmodiet, eller som fruktkroppar. Fruktkropparna kan vara stora och färggranna medan plasmodiet oftast ser ut som ett slemmigt nätverk.

Här nedanför kan ni låta er fascineras över hur vackra dessa mycket primitiva organismer kan vara.

Kokosbollslook. Physarum nutans, en personlig favorit.

Ett charmigt exemplar av Physarum polycephalum klättrandes på en gren.

Comatricha nigra

Röda nybildade sporangier av glansgryn (Leocarpus fragilis). Någon timme efter att bilden tagits hade de mognat och bivit bruna.

Metatrichia vesparia, i all sin prakt.

Vargmjölk, bland de vanligaste slemsvamparna. I förgrunden har några fruktkroppar knuffats till med ett barr och den ljusröda cellslemmen har kommit ut. Några sådana här slemsvampar hittade vi utanför skolan i September. till enbörjan var de rosa men i och med att det blev kallt en natt blev de helt plötsligt brungrå. Vi tog med dem in och kollade på dem i mikroskop. Inuti såg de ut lite som mörk nougat. Det var en väldigt tät massa. När vi sedan efter några veckor snittade vi i ännu en grå boll och då hade massan förvandlats till ett väldigt fint, grått mjöl, alltså sporer.