Slemmet
Vi kan nu meddela att slemsvamparna har växt och är snart tillräckligt stora för experimenten.
EN SLEMSVAMPSSAGA
Alla slemsvampar startar sitt liv som en ensam, mikroskopisk cell, och sluat eventuellt och förhoppningsvis som en hög av slem. En slemsvamp i plasmodieform (den aktiva formen som kan röra sig) växe konstant och delar sig. Det är den formen som Toshiyuki Nakagaki tvingade in i en labyrint. Men istället för att dela upp sig själv i två nya celler så delar den sin kärna så att den blir till en större cell med två kärnor. Och det här fortsätter den med tills den blivit en enda stor gigantisk cell med flera hundra tusen kärnor! Som en säck med gele och en massa kärnor. Sedan sveper plasmodiet lungt över skogets frodiga golv och äter de små bakterier och jäst som den hittar där.
Det finns också en annan slags slemsvamp som inte har denna livscykel. De kallas för cellulära slemsvampar (besår av flera celler) och de vi forskar om kallas för acellulära (bara en cell), eller ”sanna slemsvampar”.
Slemsvampens fulländar sin livscykel med ennu en fantastisk, sista förvandling. Plasmodiumet fortsätter att kräla runt tills de hittar en torrare fläck. Där stannar den och omvandlar sig till ett sporangium; en lång, smal stjälk med en liten säck på toppen, liknande en svamp. I säcken delas cellen till flera med en kärna i varje och bildar sporer som sedan flyger i väg med vinden till bättre jaktmarker där de kan börja sitt liv på nytt. Livscykeln upprepas och de är osynliga och individuella igen. Läsa mer!!
