slemsvampsliv

Slemsvampar (Myxomycete) är en huvudgrupp bland protisterna, som är en väldigt gammal och variationsrik grupp och som omfattar encelliga eukaryota organismer.  Alltså encelliga organismer med cellkärna.

Dock är organismerna inom protisterna väldigt olika varandra och i gruppen finns allt från encelliga kolonilevare till enklare flercelliga arter. Man kan se det som att "resterna" av de organismer som inte passar in i övriga riken, alltså i växt svamp eller djurriket, har samlats under detta rike som alltså kallas protister.
Andra protister är till exempel olika former av alger och protozoer(urdjur), som amöbor, flagellater och ciliater.

Trots namnet, så är slemsvamparna alltså inte nära släkt med andra svampar.
De har dock en del karaktärsdrag gemensamma med svampar, samtidigt som de då också har karaktärsdrag som mer liknar djurens. Man kan nästan säga att slemsvamparna är mitt emellan ett djur och en svamp.

En av de saker som skiljer slemsvampen, och de andra protisterna, från djur växter och svampar är att protiseterna är en enda cell. En slemsvamp= en cell.
Som ni vet så tillverkar svampar sporer som de kan föröka sig med, växter producerar frön och djur tillverkar ägg.

Men protisterna är bara en enda cell och de förökar sig därför genom att dela sig.
De två halvorna som bildas vid en celldelning är helt identiska.

Definition av en slemsvamp
Slemsvamparna finns i många olika varianter och de finns i hela välden. Man har hittat cirka 450 arter och av dem finns 175 i Sverige. Vissa är så små att man inte kan se dem utan mikroskop och vissa har samma storlek som en pizza.




Trots storleken och formen består slemsvampen ändå bara av en enda stor, nätaktigt förgrenad cell, som man kallar ett plasmadium (då är det klumpen jvisnackar om).
Cellens cellmaterial och dess stora mängd cellkärnor kan strömma fram och tillbaka i plasmodiets olika delar. Och det är på det viset som slemsvampen faktiskt kan röra sig framåt.  Den så att säga ”väller” fram.
Rörelsen kan liknas vid en larvs rörelse och det kallas för ”protoplasmisk strömming”.
Slemsvampen rör sig relativt snabbt och på en natt kan den ha tagit sig någon eller några meter framåt.



Konsistensen är slemmig och typ blöt. Slemsvamparna är nämligen väldigt känsliga för torka och torkar lätt ut, därför har de slemmet som skyddar den.
De lever också främst på fuktiga platser, helst under ruttnade ved, under en stubbe eller bland ruttnade löv där det är fuktigt. Under stubben äter den det mesta som kommer i dess väg, såsom till exempel bakterier, sporer och annat dött organiskt material.
Den äter genom att slemsvampens kant får kontakt med ett byte och då skjuter den ut långa tunna trådar som sprider sig över offret. När dessa trådar bildat ett tätt nätverk börjar en långsam men effektiv nedbrytning.